A place called home
Jag har nagonstans inom mig sett hemlangtan som en svaghet, jag har beundrat mig och tyckt att jag ar mycket starkare psykiskt an jag nagonsin kunnat ana nar jag har insett att jag knappt har nagon hemlangtan. Visst saknar jag min familj& kompisarna grymt mycket (missforsta mig inte nu) men det har aldrig gatt over gransen. Jag har nastan tvartemot fundera om det ar fel att knappt sakna sitt riktiga hem och Sverige.
Men det var nar jag umgicks med den gamla aupairen nagon dag i somras som hon och hennes kompis pratade om hur mycket hemlangtan de hade och jag kande pa nagot satt att det var helt okej att ha hemlangtan och till och med erkanna det bara sadar. Det kan ha varit att de har bott i England 3-4 ar och de ar minst 7 ar aldre an mig, jag vet inte men det kandes anda skont att acceptera det pa ett helt annat satt an jag tidigare gjort.
Jag vet om att jag ar sa grymt dalig pa att hora av mig till alla ni dar hemma, skriva att jag saknar er, beratta om mitt liv har och hur det gar med allt men jag stanger tyvarr av Sverige nar jag ar har. Jag tror att jag gor det for att det blir sa mycket mycket enklare att leva har da, att uppskatta England och allt som jag far uppleva och kunna kanna att jag ar sjalvstandigt.
De senaste veckorna kan jag dock saga att jag borjar fa mer och mer hemlangtan, markte av det forra gangen jag var hemma ocksa. Nar jag borjar tanka Sverige igen, da kryper hemlangtan in i kroppen. Jag kan inte vanta med att fa komma hem och bara mysa med alla mina energikallor och bara njuta av det basta av Sverige.
Men det var nar jag umgicks med den gamla aupairen nagon dag i somras som hon och hennes kompis pratade om hur mycket hemlangtan de hade och jag kande pa nagot satt att det var helt okej att ha hemlangtan och till och med erkanna det bara sadar. Det kan ha varit att de har bott i England 3-4 ar och de ar minst 7 ar aldre an mig, jag vet inte men det kandes anda skont att acceptera det pa ett helt annat satt an jag tidigare gjort.
Jag vet om att jag ar sa grymt dalig pa att hora av mig till alla ni dar hemma, skriva att jag saknar er, beratta om mitt liv har och hur det gar med allt men jag stanger tyvarr av Sverige nar jag ar har. Jag tror att jag gor det for att det blir sa mycket mycket enklare att leva har da, att uppskatta England och allt som jag far uppleva och kunna kanna att jag ar sjalvstandigt.
De senaste veckorna kan jag dock saga att jag borjar fa mer och mer hemlangtan, markte av det forra gangen jag var hemma ocksa. Nar jag borjar tanka Sverige igen, da kryper hemlangtan in i kroppen. Jag kan inte vanta med att fa komma hem och bara mysa med alla mina energikallor och bara njuta av det basta av Sverige.
Time won't tell
Jag och Abbie pratade faktiskt om hur lange jag ska jobba for dem (eller rattare sagt, hennes syster fragade hur lange jag ska stanna). Bada ryckte pa axlarna och Abbie sa att jag far stanna hur lange jag vill eftersom de trivs med mig. Det gor ju inte det hela lattare precis, kunde hon inte sagt att jag var tvungen att jobba hel eller halvar eller nagot?
Just nu kanns det som att jag kanske bara stannar ett ar, trivs inte lika bra langre. Det funkade att bo sahar nar Michaela och Christina bodde 10 min ifran mig men nu nar det ar nya aupairer i Penshurst som inte verkar vara intresserade att umgas fler an de tva hatar jag att bo i Mark Beech. Sen ar det lite andra grejer som har hant som ocksa paverkar det och minst sagt detta jakla morker.
Det ar verkligen inte sa att jag vantrivs och vill aka hem, kanner bara att jag kanske har gjort detta nu och det ar dags att gora annat. Varfor ska jag stanna langre pa grund av nagon som inte skulle ha gjort det for mig? Kanske ar dags for mig att satta mig sjalv pa forsta plats for en gangs skull?
Gra dag
Jag som trodde att jag kunde fixa min dator igar nu nar jag har fatt lana Jennies formateringsskiva men icke sa nicke, har nu mera ingen internet anslutning pa datorn och eftersom mina kunskaper inom datavarlden racker sig till att oppna paint typ sa kan jag inte gora sa mycket foren jag kommer till Sverige. Har nu alltsa inget som helst internet (skype och spotify funkade) och en aldre version av windows an jag hade forut. Jag skulle ha lyssnat pa mamma...
Jag som har langtat sa att kunna skriva ordentligen svenska och lagga upp bilder har, att kunna sitta framfor min dator hur lange som helst i mitt rum. Dagens i-lands problem jag vet.
Igar sa var jag grymt sugen pa att saga upp mig, ibland forstar jag inte varfor jag ska jobba for nagra barn som kan skrika "du ar en idiot" efter man har sagt att "du far inte ata den nu men du kan ha det till efterratt".. Som tur ar de underbara de flesta dagar sa ska vall egentligen inte klaga.
Jag som har langtat sa att kunna skriva ordentligen svenska och lagga upp bilder har, att kunna sitta framfor min dator hur lange som helst i mitt rum. Dagens i-lands problem jag vet.
Igar sa var jag grymt sugen pa att saga upp mig, ibland forstar jag inte varfor jag ska jobba for nagra barn som kan skrika "du ar en idiot" efter man har sagt att "du far inte ata den nu men du kan ha det till efterratt".. Som tur ar de underbara de flesta dagar sa ska vall egentligen inte klaga.
