Car0linen

Once again vaknade jag med världens huvudvärk och bestämmde mig för att jag skulle stanna idag. Kändes inte som att jag  inte skullemissa så mycket i skolan förutom badverksamheten, som jag nog kan ta igen nästa gång hoppas jag?
Så idag har dagen varit spenderad i sängen och allt som jag skulle ha gjort idag skjuts upp till imorgon eller en annan dag. Som vanligt med andra ord.

Igår så försökte än en gång jag och Viktor prata om när jag ska till USA eller han försöker prata om det medan jag försöker undvika ämnet,  försöker mest säga: Jag ska nog till USA ett år som au-pair till dem som tar upp det. För det är så jävla jobbigt att tänka på det, och jag vill inte vara den som behöver fatta stora beslut. För då kan jag inte skälla på någon annan eller vara förbannad/besviken/arg på någon annan än mig själv om det inte går vägen. Jag är övertygad om att jag kommer få uppleva sånt som jag aldrig kommer få uppleva här och att jag kanske kommer att få "my time of my life" där borta men samtidigt kan jag bara tänka mig hur mycket jag kommer att sakna Viktor och alla kompisar, familjen och allt ?

Känns inte som att jag är tjejen som gör sånt, åker utomlands i 1 år utan mer som att jag är hon som får jobb på ICA och jobbar där hela sitt liv och bor kvar i sin hemstad medan alla andra lever livet. För en gångs skull så önskar jag att jag inte hade en dröm att leva upp till utan satt i samma sits som de flesta studenter som inte har en aning om vad de ska hitta på efter studenten.

Nu ska jag försöka få tag i mina godingar om vad som händer imorgon när vi ska planera världens bästa julstök!
Puss&Kram