Dissad men hyfsat glad

Trots att jag precis blev "nekad" till att bli en aupair hos familj nummer 2 så känner jag mig faktiskt inte så nere som jag gjorde när den första familjen skrev att de inte ville ha mig. Jag tror dock att det kan bero på att jag inte förväntade mig något, kände på mig att de antagligen inte skulle vilja ha mig, jag har insett att alla inte vill ha mig men den största anledningen var nog att pappan i familjen faktiskt ringde mig och berättade det för mig och lät uppriktigt ledsen för min skull eftersom han själv visste hur det kändes att snubbla på målsnöret och de såg mig som en stark kandidat. Skulle det inte funka med personen som de hade anställt så verkade det som att jag var en av de första som de skulle tänka på och han sa att ifall det blev så att det inte funkade med den nya au pairer så hoppas de att jag fortfarande skulle se dem som seriösa och en bra familj.

Det känns självklart skittråkigt att jag inte fick jobbet eftersom barnet verkar vara helt underbart, bra lön och mycket trevliga föräldrar.. Dock skulle jag inte känns mig redo att åka på lördag eftersom jag just nu har feber och inte mår kalas.

Får hoppas på familj nummer 3 ger mig ett bättre besked, trots att barnen är äldre än vad jag önskat,  eftersom det också verkar vara en mycket bra familj som har mycket erfarenhet av au pair och tycker att jag ska sikta in mig på 6 månader.. but no expectations!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0