Dan före doppardan

Har precis kommit hem ifrån stan där jag lunchade med Mikaela, mycket trevligt! Har saknat den människan! Är så grymt skönt att vara hemma lite längre denna gången så man kan träffa alla i lugn och ro och flera gånger till och med.

Ska snart ut till pappa igen och sova där tills imorgon ( min egna tradition!), klä granen, lyssna på julmusik och göra jultårta till hästarna imorgon bitti. Har dock ingen som helst julkänsla, känns som att ingen har det?

Märker så stor skillnad här i skövde sedan jag var hemma i sverige i Juni, folk har blivit så mycket vuxnare och samlat 4627 olika vuxen poäng genom att flytta, börja på högskola eller skaffat fast jobb och så kommer jag här, vuxen livet lockar oftast inte för 5 öre (förutom att skaffa lägenhet). Jag vill resa! Trots att jag har blivit så mycket mycket mycket tryggare i mig själv när jag har varit i england känner jag mig faktiskt lite ensam här hemma, jag är inte van att vara själv här.. Men det som inte dödar det härdar! Right?


home sweet home

Jag är upptagen med att göra ingenting känns det som, jag kan äntligen bara slappna av och göra ingenting om jag känner för det. De senaste två veckorna har känts kaotiska i mitt huvud, så mycket små saker som hände i England, plus stressen inför att hinna köpa julklappar, packa resväskan och inte ha övervikt plus min resfeber (som jag faktiskt hade) gjorde att mitt huvud gick på högvarv konstant.

Nu har jag dock semester och ser fram emot några grymma dagar i Sverige!


jag och min favorit unge efter hennes julavslutning igår


a bit less you and them, a bit more me

Det är sjukt hur många minnen som man har relaterat till musik. Lyssnar förtillfället på Another Day med Amy Diamond och så fort jag hörde melodin gjorde det ont i hjärtat, lyssnade på den nonstop när Maja såldes och alla minnen kom tillbaka och jag kommer aldrig glömma hur sviken jag kände mig. Idag vet jag inte vart hon är, vem som äger henne eller hur hon mår..

Förtillfället går min hjärna på högvarv, jag har alltid vetat att jag ska var aupair men efterdet har det alltid varit oklart. Det är dags att snart fatta ett beslut, som kommer att vara det absolut svåraste jag har tagit so far. Man kan inte ta en paus från sitt vanliga liv för alltid. Mcdonalds? oslo? Usa? Roadtrip? Backpacking? Plugga utomlands? Jobba utomlands? Plugga?

När jag är hemma måste jag fatta beslut och jag vet att det är bara jag som kan fatta det och för en gång skull borde jag bara lyssna på mig själv. Och när jag kommer tillbaka hit ska jag ändra en del vanor, försöka träffa nya folk och utmana mig själv.





Thank god it's Friday

Sitter förtillfället med Jennies dator i min säng medan hon springer runt och yrar och packar samtidigt inför både Sverige och Paris. Vi har precis färgat mitt hår och njuter nu av ett glas vin. Det var länge sen som jag hade en hemma kväll på en fredag och det känns inte heeelt fel kan jag lova.

Jag kan inte förstå att jag kommer vara i Sverige om en vecka, tyvärr så har ju min dröm om att komma hem med snygg och vältränad kropp och fin hy gått i kras, ganska rejält till och med menmen. Jag kan heller inte förstå att jag måste säga hejdå till mina fina, underbara, bästa B1 och pelare här i England på fredag. Jag VET att vi kommer ses igen och göra nya spårade saker, jag vet dock inte när och det suger. England kommer inte att vara detsamma utan min B1, that's for sure.


+ / -

Dagens innelista:
- De senaste veckorna har jag fatt se gamla Poppy mycket mer an vad jag brukar, som alla andra barn sa har hon forandrats sedan hon borjade hogstadiet. Igar var det hon och jag som var bundisar och sovkompisar.
- Tycker verkligen att det ar kul att trana nu! Kanske ar det for att jag borjar marka resultat (inte mycket men liiiite) och bara hinner trana 3 ganger i veckan sa det inte blir for tjatigt.
- Ska traffa Sophie idag for forsta gangen pa nastan 2 veckor (eller vi sags en snabbis i sondags)
-  Bara 9 dagar tills jag aker till Sverige (och antligen kan skriva normalt!)



Dagens utelista:

- Sno och is
- Engelsmannens standiga fragor men aven forutfattade meningar om Sverige. Nej jag bor inte i en igloo och ja Imi, for 1524  gangen sa ar klimatet likadant har som dar jag bor. Nej, jag ar inte expert pa att kora bil i sant har vader och nej jag har inte gjort allt som man kan gora i snon och blablabla.
- Mark Beeeeeech!
- Englands matkultur, dags att kopa nya jeans....

7 december

Idag fyller Max 7 ar (vi firade det dock igar eftersom bade Abbie och Al ar borta idag sa jag jobbar eftermiddag, natt och morgon) och idag ar det exakt 6 manader sedan jag senast var i Sverige. Vart tar tiden vagen? Kommer ihag i somras nar jag kande mig stressad att tiden bara flog ivag trots att jag hade 8 manader kvar, nu kanske det bara ar 2 och en halv manad....

Fram tills jag aker till Sverige ar det lite sma kaos kanns det som med jobb, kalas, julklappar, sno och is. Jag hoppas att Abbie fixar dacken pa hennes bil sa att vi iallafall har tva bilar att kora. Jennie flyttar in har pa fredag, can't wait! Dock ar det bara 3 dagar som hon kommer att bo har, usch vilken seperationsangest jag har...

men oj, vilket ovart inlagg detta vart. (hade tankt att beratta om i lordags som var den varsta dagen pa lange men motivationen forsvann.)

A place called home

Jag har nagonstans inom mig sett hemlangtan som en svaghet, jag har beundrat mig och tyckt att jag ar mycket starkare psykiskt an jag nagonsin kunnat ana nar jag har insett att jag knappt har nagon hemlangtan. Visst saknar jag min familj& kompisarna grymt mycket (missforsta mig inte nu) men det har aldrig gatt over gransen. Jag har nastan tvartemot fundera om det ar fel att knappt sakna sitt riktiga hem och Sverige.

Men det var nar jag umgicks med den gamla aupairen nagon dag i somras som hon och hennes kompis pratade om hur mycket hemlangtan de hade och jag kande pa nagot satt att det var helt okej att ha hemlangtan och till och med erkanna det bara sadar. Det kan ha varit att de har bott i England 3-4 ar och de ar minst 7 ar aldre an mig, jag vet inte men det kandes anda skont att acceptera det pa ett helt annat satt an jag tidigare gjort.

Jag vet om att jag ar sa grymt dalig pa att hora av mig till alla ni dar hemma, skriva att jag saknar er, beratta om mitt liv har och hur det gar med allt men jag stanger tyvarr av Sverige nar jag ar har. Jag tror att jag gor det for att det blir sa mycket mycket enklare att leva har da, att uppskatta England och allt som jag far uppleva och kunna kanna att jag ar sjalvstandigt.

De senaste veckorna kan jag dock saga att jag borjar fa mer och mer hemlangtan, markte av det forra gangen jag var hemma ocksa. Nar jag borjar tanka Sverige igen, da kryper hemlangtan in i kroppen. Jag kan inte vanta med att fa komma hem och bara mysa med alla mina energikallor och bara njuta av det basta av Sverige.

Ska jag skratta eller grata?

Under hosten som har gatt har vi skamtat ganska mycket om att jag kommer sitta fast har i byn och att jag maste samla mat sa vi klarar vintern och tadaaa:

Sedan i tisdagskvall har vi varit fast har (Abbie holl pa att inte komma hem ifran London och tack gode Gud att hon fick den sista platsen pa taget for annars skulle hon fortfarande vara fast i London...). Det har snoat konstant fran mandag kvall-onsdag kvall, vi har 40-50 cm sno har och vet inte hur vi ska fa bort snon fran var parkering och "driveway":n ut till vagen. England blir totalt handlingsforlamat nar det snoar, vinterdack existerar inte ( vi kan vara glada att de iaf har skottat vagen utanfor, dock ar det glashalt), ingen kan ta sig nagonstans och landet bara star still.

Som tur ar har vi frysen full av mat, borjar dock bli daligt om mjolk, pasta och gronsaker... Ar det verkligen 2010 nu eller ar det 1950?


Snowland

Kan ju saga att vadret och planerna for veckan har forandrats en del sedan jag skrev sist. Fortillfallet sa ar vi insnoade har i Mark Beech, skolorna ar stangda och tagen gar inte da det har snoat sedan i mandagskvall.

Satt inte barnvakt igar, kommer troligtvis inte gora det idag heller for varken jag eller mamman i den andra familjen kommer ge oss ut pa vagarna frivilligt. Morgondagens barnvaktning ser fortillfallet inte heller ut att bli av just nu.. Dar rok alla mina julklappspengar, gud sa irriterande!

Nu blir det pulkaakning med barnen!

RSS 2.0