Car0linen

Jag trodde att jag hade vant mig vid den här smärtan. Men åter igen så känns det som att hjärtat dras ut ur kroppen och någon hugger en kniv i det gång och gång.

Jag vet att jag inte har någon rätt till att känns såhär och jag trodde att jag inte skulle bry mig längre men ack så fel. Du ska inte vara där och jag här, du ska inte vara där och ta över min plats. Det är mina kompisar och framförallt mina älsklingar.

Jag vet att ni inte kommer att läsa detta men jag saknar er varje sekund. Jag har börjat inse att jag inte kommer tillbaka till er och det gör så ont.. Ni gav mig det finaste året och minnena någonsin.