23 september


Sakta, sakta börjar lite fler bitar falla på plats samtidigt som jag trivs så bra här, jobbet passar verkligen mig som handen i handsken vilket gör det lätt för nutiden men ganska mycket svårare för framtiden.

Det är fortfarande så mycket som är oklart och det är bara mina drömmar som styr mig, vilket är både befriande och lite läskigt. Jag ska njuta tusen gånger om av detta året innan jag, antagligen, sätter mig bakom skolbänken och är låst på ett helt annat sätt än jag är van vid.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0