Car0linen

Har faktiskt inte märkt av allt det tråkiga som har hänt här så mycket som jag trodde att jag skulle göra. Visst, nästan alla pratar om det och går inte att undvika alla tidningsrubriker men man pratar ändå om det med ett visst avstånd, som det hände för två månader sen och inte en vecka. Eftersom jag jobbar där bomben utlöstes ser jag det dock varje gång jag jobbar, då de har spärrat av hela kvarteret och lite till plus att kyrkan dit alla går, turister som bosatta, bara ligger några få meter bort gör att det finns hängades i luften.

Det som gör att man blir påmind varje dag är att Oslo är dränkt i blommor och framförallt rosor, det ligger på alla fontäner, i ringar på torg, hänger på staket och stängsel, i mitten av vägar och på alla möjliga ställen. Jag tyckte faktiskt av folk var "gladare/positivare" förra veckan, då tänker jag på kunderna på jobbet. Sånt här får alla att tänka till och inse hur fort livet kan ta slut så antar att det som kunderna i vanliga fall skulle ha klagat på tänker man inte ens på.

Sen hade jag personligen säkert blivit mycket mer påverkad av allt om jag hade varit hemma i Oslo.